1 Tryggare kan ingen vara,
Än Guds lilla barnaskara,
Stjärnan ej på himlafästet,
Fågeln ej i kända nästet.
2 Herren sina trogna vårdar,
Uti Sions helga gårdar,
Över dem Han sig förbarmar,
Bär dem uppå fadersarmar.
3 Ingen nöd och ingen lycka,
Skall utur Hans hand dem rycka,
Han vår vän för andra vänner,
Sina barns bekymmer känner.
4 Se Han räknar håren alla,
Som från deras huvud falla,
Han oss föder och oss kläder,
Under sorgen Han oss gläder.
5 Gläd dig då, du lilla skara,
Jakobs Gud skall dig bevara,
För Hans vilja måste alla,
Fiender till jorden falla.
6 Vad Han tar och vad Han giver,
Samme Fader Han förbliver,
Och Hans mål är blott det ena,
Barnets sanna väl allena.
Source: The Cyber Hymnal #15509