1 Kom, o syndare, du arme,
Full of krankhet, så och nöd;
Jesus redo är att frälsa
Dig ifrån en evig död.
Han år måktig, han år nådig;
Tvifla ej, då själf han bjöd!
2 Kom, du fattige, välkommen,
Gläds, att sådan nåd dig bjuds!
"Utan penningar, för intet"
Lifvets bröd dig står till buds.
Hvarje nåd vill Jesus gifva,
Han, som är ditt lif, din Gud.
3 Låt ej lagens dom dig hindra
Eller din ovärdighet!
All den värdighet han fordrar
Är, att du din ringhet vet
Och att honom du behöfver:
Han, som är ditt lif, din Gud.
4 Kom, betungade och trötte,
Du, som fallets prägel bär!
Dröjer du, tills du "blir bättre,"
Då du aldrig komma lär.
Syndare vill Jesus frälsa:
Kom, så full af synd du är!
5 Kämpande i örtagården
se din Frälsare, och hör
Från det blodbestänkta korset
Honom ropa, förr'n han dör:
"Det fuldkomnadt är!" ditt hjärta,
Syndare, ej tvifla bör!
6 Hör, din Gud, som mänska blifvit,
Prisar kraften af sitt blod;
Lita då därpå fullkomlight,
Tag ej annan tröst för god:
Ingen utan Jesus Kristus
Kan ge tröstlöst hjärta mod!
Source: Lutherförbundets Sångbok #S69