Den hvitklädda skaran

1 Hvem är den stora skaran där
Med palm i hand?
Hvar hjässa segerkrona bär
På evighetens strand.

2 I sida, hvita kläders glans
Den står för Gud
Med oförvissnad bröllopskrans
Liksom en smyckad brud.

3 Jo, skaran kom från lifvets strid,
Från tidens nöd;
De alla gått till himlens frid
Igenom salig död.

4 Ett tecken på hvar panna klart
Du flamma ser;
Förr var det doldt, nu uppenbart
Hvad glans åt dem det ger!

5 En gång som främlingar de tått
I ökenland
Och lifvets smärtor smaka fått
Och bränts af solens brand.

6 Från syndens väg de veko af
Till Lammets spår.
Sitt kors de buro till sin graf;
Det var en vandring svår.

7 Nu är den slutad – inför Gud
De stå med fröjd
Och höja segersångens ljud
På ljusa himlens höjd.

8 Och änglar omkring tronen stå
Med dem hos Gud
Och gyllnes harpors strängar slå
Till deras sångers ljud.

9 Och deras jubel slut ej tar
Till evig tid:
De äro hos sin Gud, sin Far
I salighet och frid.


Source: Andeliga Sånger (3. upplagan) #136